Luften är tjock med doften av brinnande halmgubbar när kommunikationsprofilen Simon Strand i ett privat inlägg på facebook ägnar över 6000 tecken åt att kalla min kritik av näringslivets politisering för ”smaklös”.

Jag har inget otalt med Strand, och har skickat honom en vänförfrågan i förhoppningen att hädanefter kunna hålla eventuella replikutväxlingar i detta ärende öppna – men jag har inte heller utrymme att ägna detta ärende lika mycket tid som Strand.

Mina synpunkter på hans kritik sammafattas väl av den animerade karaktären Lisa Simpsons lakoniska genmäle till sin oerfarne bror efter att denne avfärdat sushi som ”rå fisk”:

”As usual the playground has the facts right, but missed the point entirely.”

Strand ägnar mycket energi åt att i detalj redogöra för vilka specifika organisationer H&M stöttar – trots att min kritik gäller företagens politisering som fenomen oavsett ideologisk affiliation.

Frågan om företagens politisering framhålls istället som ”intressant och komplex.” Som argument anförs att både Tim Cook (Apple) och Howard Schultz (Starbucks) genom sina verksamheter tagit ställning i värderingfrågor, samt att en text i Harvard Business Review postulerat det omöjligt ”att dra några generella slutsatser om huruvida aktivistiska politiska ställningstaganden har positiva kommersiella effekter eller inte.”

Här vill jag ge Strand rätt: självklart står det verksamheter fritt att kapitalisera på samhällspolitiska strömningar om de vill och kan – men tendensen är alltmer betvingande. För att citera texten från HBR: “CEO activism has strategic implications: In the Twitter age, silence is more conspicuous—and more consequential.”

Oaktat hur komplext och intressant man än finner det att låta företagen bli plattformar för aktivism är själva frågeställningen problematisk: för likt striden mot löntagarfronderna i mitten av 1980-talet handlar det inte om enskilda verksamheters kortsiktiga liering med politiska samhällsströmningar, utan ytterst om den fria marknadsekonomins sammantagna välmående.

För om vi framtvingar ett politiserat företagsklimat där resursstarka verksamheter används som plattformar för att stötta Greta Thunberg och Black Lives Matter idag, då måste vi även acceptera ett näringsliv som reaktivt slåss för pro-life-ideal och MAGA-policies i morgon.

Detta är inte en fråga om höger eller vänster, rätt eller fel, gott eller ont: det är en fråga om att freda det innovativa och utforskande kommersiella rummet från den ideologiserade, agendadrivande politiken.

För ett näringsliv som kortsiktigt profiterar på politisk affiliation gör det långsiktigt på marknadsekonomins sammantagna bekostnad.